Svenska Naturskyddsföreningen

1909 samlades en liten grupp av landets främsta professorer och naturintresserade för att bilda Svenska Naturskyddsföreningen. De ville väcka och sprida ”kunskap om och kärlek till vår natur samt för naturskydd” därför att växter och djur behövde studeras noggrannare och kartläggas bättre. Men de drevs också av insikter om att den natur som de så passionerat utforskade faktiskt var hotad.

Idag finns Naturskyddsföreningens lokala grupper i hela Sverige och föreningen har 181 000 medlemmar.

Organisationstyp
Medlemsorganisation med individuellt medlemskap.

Egen projektverksamhet.

Geografiskt fokus
Nationellt.

Internationellt i samarbete med ett femtiotal partnerorganisationer i ca 30 olika länder i Afrika, Asien, Latinamerika och Östeuropa.

Övergripande målsättning
Verksamhetens övergripande mål är att skydda den biologiska mångfalden och människors hälsa.

De tre värdegrunderna för föreningens verksamhet är:

• Att rädda naturens liv - arbetet med areella näringar som skogs- och jordbruk, fiskefrågor, spridning av kemikalier och klimatförändringar som allvarligt [Visa mer]hotar biologisk mångfald.
• Att främja människors hälsa – naturupplevelsen som en läkande kraft, arbetet mot kemikalispridningen och klimatförändringarna, sannolikt det största hotet mot allt levande - också människors liv och hälsa.
• Att verka för global solidaritet – att verka för rättvisa och solidaritet mellan generationer, att hushålla med resurserna för en hållbar utveckling, verksamhet kopplad till konsumtionsmönster och politiska system, som exempelvis internationella handelsregler.

Verksamhetsmål och strategi
Bland organisationens mål återfinns att:

• Reformera jordbrukspolitiken i EU och Sverige.
• Skärpa det nationella klimatmålet.
• Reformering av EU:s och Sveriges kemikaliepolitik.
• Utveckla nya och befintliga samarbeten med miljöorganisationer i syd.
• Arbeta med att skapa allianser både [Visa mer]inom och utanför miljörörelsen.
• Aktivt verka för att industriinvesteringar i utvecklingsländer uppfyller höga krav när det gäller miljömässiga och sociala aspekter på skogsbruk.
• Minska negativa effekter på hälsa och miljö av livsmedelsproduktionen.
• Stärka konsumenters medvetenhet om miljö- och hälsorisker.
• Tillämpning av hållbara fiskekvoter inom EU och på andra håll i världen.
• De marina resurserna ska bevaras och nyttjas hållbart.
• Den biologiska mångfalden ska skyddas och om möjligt återställas.
• Alla människor som är beroende av marina ekosystem och resurser för sin direkta försörjning ska ha likvärdiga möjligheter att nyttja dessa på ett hållbart sätt.
• Antalet medlemmar i föreningen ökar till 250 000.
• Den spontana kännedomen om Naturskyddsföreningen ska öka till 50 procent.
• Antalet aktiva medlemmar i kretsar, länsförbund och nätverk ska öka från ca 6 000 till 10 000.
• Vara en mångkulturell organisation där andelen nysvenskar med förtroendeuppdrag inom föreningen ska uppgå till minst 10 procent.
• Hälften av alla kretsar ska ha barn- och familjeverksamheten.
• Föreningen ska tydligare verka och synas utåt också som insamlingsorganisation.

Naturskyddsföreningens strategi vilar på tre delar; naturkänsla, politisk påverkan och konsumentmakt. Genom att väcka känslan för naturen, förmedla kunskap och utveckla folkbildning om miljö- och utvecklingsproblem, samt att genom opinionsarbete och annan påverkan ge förslag och driva fram lösningar för hållbar utveckling vill organisationen nå närmare sina mål. Naturens värden ska lyftas fram i de sammanhang föreningen verkar. Politisk påverkan är viktig och nödvändig. De politiska besluten bestämmer samhällets spelregler för såväl individer som marknadens aktörer. Konsumentmakt kan visa vägen, driva på politiska beslut och ge verktyg åt de företag som vill gå före. Föreningens eget miljömärke Bra Miljöval är fundamentet i detta arbete. Både politisk påverkan och konsumentmakt genomsyras av att sprida kunskap och fakta och ge insikter om sammanhang och handlingsmöjligheter.

Naturskyddsföreningen arbetar också aktivt via internationella nätverk och organisationer liksom samarbetar med organisationer i syd. Då miljöfrågan är global till sin karaktär är dessa insatser en viktig del av organisationens arbete. I det internationella arbetet är även konsumentpåverkan en viktig arbetsmetod. Inom utvecklingssamarbete arbetar Naturskyddsföreningen med miljöorganisationer i syd i syfte att ge dem verktyg att påverka sin lokalmiljö. Dessa insatser finansieras i huvudsak av SIDA. En utökad samordning med miljöorganisationer i Europa prioriteras också för att påverka länder inom EU. I EU samarbetar Naturskyddsföreningen t. ex. med och via Internationella kemikaliesekretariatet och European Environmental Bureau (EEB). Naturskyddsföreningen har dessutom länge arbetat med marina frågor, på egen hand, genom stöd till organisationer i Syd och via internationella nätverk som Coalition Clean Baltic (CCB) och Seas at Risk (SAR).

Naturskyddsföreningen arbetar också för att bredda och göra organisationen mer relevant och intressant för sina medlemmar. Detta sker t.ex. genom att utveckla aktiva nätverk och ledarskapsutbildningar. Föreningen har också inlett samarbeten med olika invandrarföreningar och vidareutvecklar integrationsarbetet.